Archives

Mina nyfunna vänner

Kom på en sak idag, även om det vart tufft och vara på Arbetskraft syd så har det medfött att jag fått en ny vän, Maria. Öspab har gett mig 2 vänner Sandra och Sonja, heter de underbara tjejerna. Via nyfunnen gammal vänskap till Carola så har jag hittat en del nya så som Emma (där jag rider), sen via ridlektionerna där så har jag lärt känna Frida. Sen har jag lärt känna min underbara granne Birgitta med =) Fattar inte detta. Klagade innan på att jag inte hade så värsta många vänner i Skåne, bara i Norrköping (Peter), ovanför Göteborg (Alexandra) och sen Växjö (Camilla)

Kramis till er alla nyfunna vänner och gamla

Första doppet

Nu har vi badat i poolen för första gången.

10492593_10206664820917610_4663109985776498460_n

Det var skönt efter en varm dag på jobbet och sen iväg och träna med peggy. Tränade på programmet till tävlingen på tisdag. Ska se om jag får med mig någon som kan heja lite på mig. Annars är det bara föräldrar till de små tjejerna som är där. Fast min vän Carola skulle ju komma,  det stämmer ju.

Ska lägga in programmet jag ska rida här strax. Ska bara leta upp länken.

Mitt program

 

Söndagens bestyr

Hejsan alla mina glada vänner. Idag har jag och min älskling vart i Kristianstad på Galleria Boulevard, men jag kan ju säga att den imponerade verkligen inte på mig. Lite affärer eller liknande affärer, nej då är Väla bättre eller A6 i Jönköping. Men jag fick uträttat mina ärende iallafall. Blev fodral till min nya Samsung, samt saker till en del kort beställningar, men lägger inte ut om dem för de e hemliga. Sen skaffade jag även en Kumihimo. Om ni inte vet vad det är så är det ett japansk flätteknik. Man flätar tex armband med dem. Skall bara lära mig hur man gör med den bara, men en tjej på mitt jobb sysslar med sådant och är grymt pysslig av sig precis som jag. I´ll be back soon

Kramis på er allihopa

Mitt nya liv

Hejsan alla mina läsare.

Kommer börja med att be om ursäkt för att jag inte bloggat till er på ett tag. Men nu är jag igång och jag tänkte försöka komma med nytt varje helg om inte mer än detta.

Jag har sänkt mitt kaloriintag nu så nu verkar min våg gilla mig mer och mer kan jag säga. Blev -1.3 kilo förra veckan. Denna veckan blev det lite slarv så jag vet inte vad den kommer stå på, men svårt då man äter ute mm. Men nya tag varje dag, varje dag är en ny dag med nya möjligheter. Eller hur mina vänner?

Jag har också ridigt en del den senaste tiden. Rider ju både på Ricardo på ridskolan samt på Peggy som jag är medryttare till =) Där Peggy är har de fått en ny bana som man kan rida på, men den är fortfarande rätt ny så den är ojämn, men det blir ju bättre och bättre hoppas jag :) Den 16 juni skall jag tävla i min första tävling i dressyr, med en riktig domare, jag kommer ju att vara dö nervös.

Kommer även nu att lägga in mina veckomenyer med Citygross matkasse, som vi numera har hemma. Det är kanon, man behöver verkligen inte fundera på vad man skall äta till lunch eller middag. Det har alltid vart ett bekymmer hos oss. Men nu betalar vi 599 kr per vecka och har måltider till kvällsmat och lunch 5 dagar till mig och min sambo. Det blir i slutändan 2400 kr ca per månad. Det är inte mycket tycker jag.

Återkommer senare =)

Ångest

Mår inget vidare idag

Idag vaknade jag med ångest. Detta beror på att jag inte vet hur jag skall få folk att inse hur jag mår och hur jag har det i mitt liv. Hur jag har haft det i mitt liv. Jag har en anställning tom siste november, innan tänkte jag inte mycket på detta, men nu börjar jag få panik och ångest och det gör ont i bröstet.

Jag har sen början av mars haft en praktik på en handelsträdgård som jag stormtrivs i, stormtrivs med personalen. De kan ta en person som jag som har inlärningssvårigheter mm samt lider av ångest. Sen för 3 veckor sedan så frågade jag min ridlärare hur man gjorde för att komma i kontakt med stall och få testa på hur det är att jobba i ett stall. Hon tyckte jag kunde testa hos henne. Det har jag gjort nu under 3 tisdagar, valde tisdagar då jag rider hos henne på tisdagarna. Men det har visat sig att jag trivs med jobbet och i stallet, men inte riktigt med de som jobbar där. Inget ont om dem, men de passar inte mig. Jo en kille gör det. De lär mig 3 olika sätt att mocka tex, säger 3 olika saker till mig. Hos mig blir det kaos i mitt huvud om jag får tex massa instruktioner som skall göras. Jag kan inte lära mig och jag vill inte springa ifrån och vara jobbig och fråga hela tiden. De har ju sitt pressade schema med som de skall hinna med. Jag önskar att jag vore där fler dagar i veckan, så kanske jag hade lärt mig hur just de vill ha mockat i stallet. Känns lite grann som de ibland letar felen hos mig. Jag klarar inte sådana människor. Så detta är bekymret att jag kanske skulle kunna fått fortsätta här……. men jag trivs inte med människorna riktigt och jag får panik då jag inte fattar vad dem menar då de förklarar. Jag blir arg på mig själv för att jag inte förstår och då kommer mina tårar. Dessa kommer vid alla typer av känslor. Vill inte men de kommer ändå. Det kan tex vara när de skall mocka, så visar en person mig hur det skall göras och jag gör det, men sen kommer en person och kollar och då är inte denna personen nöjd med hur vi gjort och säger tex 4 saker vi skall göra och rätta till, sen går personen iväg. När de har gått så kommer jag inte ihåg de tidigare sakerna som de sa, utan kanske bara det sista. Jag vill inte gå och störa, för jag har lärt mig att detta är fel, man skall kunna tänka lite själv och så. Men jag menar då kan det ju hända att de blir fel så man får utskällning av den anledningen.

Sen min praktik på handelsträdgården är grymt kul och jag känner att jag trivs där med personalen och jobbet, jag har kommit in mer och mer i jobbet. Det är med glädje jag går dit, men mycket här beror på personalen. Men de kommer nog inte att anställa mer folk där.

Så detta är mitt dilemma och ångest att jag har en praktik som jag gärna skulle vilja jobba på, men de skall inte anställa, sen har jag ett som jag får panik över personalen och känner mig utanför. Där jag får ont i magen av att behöva gå dit. Eller ja jag behöver inte gå dit för jag tar semester från mitt andra ställe för att jobba där. Men detta kanske skulle kunna ge mig mer än praktik då jag har rätt till lönebidrag.

Hmmmmm, min anställning går ut om 6 månader och nu blir jag panikslagen över vad som kommer hända i december. Visst jag får a-kassa, men vem vill ha det då man vill jobba och inte har haft jobb i hela sitt liv. Jo semestervikarie jobb.

Nu skall jag vara tyst……. Ha en bra dag alla mina läsare

Funderingar som jag haft den senaste tiden

Nu blir jag snart galen kan jag säga, kommer skriva någon typ av dagbok fram tills jag träffar min psykolog. Så om ni vill läsa så blir jag glad. Men nu kommer jag mest att skriva av mig av olika saker som far genom mitt huvud. För det första så är jag anställd i ett företag som inte kommer leda någon vart med jobb. Jag gör en praktik på ÖSPAB Handelsträdgård och där trivs jag både med jobbet och arbetskamraterna. Det som är bekymret där är att jag inte kommer kunna få en anställning där. Kanske på sin höjd timvikarie jobb. Visst kanske är bra om man är ung, men om man närmar sig 40 och inte haft annat så mår man verkligen inte bra. Sen har jag tagit semester 1 dag i veckan under 3 veckor för att testa att jobba i ett stall. Älskar jobbet där, men känns som jag gör massa fel hela tiden. Det verkar ibland som det kanske kan ge jobb. Men de lär mig olika saker på stället, visste inte att det fanns minst 4 olika sätt att mocka. Mitt, de 3 andras sätt. Sen är jag bara där en gång i veckan och det är ju inte bra för min del utan jag hade minst behövt vara där 3 dagar i veckan. Annars hinner jag glömma emellan varven. Detta pratade även en i stallet med mig igår. Jag håller med dem till fullo men jag får inte vara fler dagar i stallet. Men det som irriterar mig är att min chef inte satt mig i stallet innan då han vet att jag vill jobba med djur då jag mår psykiskt dåligt. Då är djuren min tröst i mycket. Det kan kanske bli jobb i stallet om jag har tur, vad vet jag. Men jag vet inte om jag inte fungerar då jag inte har strukturer. Så nu pausar jag med att vara i stallet då jag är på ÖSPAB så jag kan fokusera på en sak just nu. Så jag har en hel del att fundera på, jag har alltid sagt att trist jobb kan man ha, men trivs man inte med arbetskamraterna så blir det inte bra för min del. Sen har jag mina psykiska besvär med panikångest och ångest. Så arbetsplatsen måste ju ha respekt för det med, men är ju därför som de får lönebidrag för att anställa mig.

Sen detta med ridningen, jag vet inte om jag skall fortsätta i Ballingslöv. Jag gillar hästen jag har där, men är medryttare på Peggy i Trolle Ljungby nu med, så jag vet inte hur jag skall göra. Detta funderade jag på då jag körde hem från ridskolan och stallet igår. Sen funderar jag på varför ingen vill komma o kolla då jag rider, eller kommenterar o tröstar då jag är ledsen eller så. Sen ser man vissa som får massa kommentarer på Facebook då de mår dåligt. Jag har knappt vänner det vet jag, för de tål inte min ångest, panik och oro.

Sen detta en sak med mitt förflutna som jagar mig i drömmarna helt plötsligt är att jag hade en granne när jag bodde i Nässjö som jag blev kompis med. han var snäll, rolig och trevlig och vi hade kul ihop. Det visade sig sen att han hade en galen fd flickvän efter sig, som hade begärt och fått besöksförbud på honom, men ändå rände hon hos honom stup i kvarten. Sen när hon kom på att vi var bra vänner o umgicks så började hon hota honom om hon inte fick mitt mobilnummer så hon kunde skicka mess och ringa o hota mig. Det var grymt vad jag fick heta mycket och hon kunde ibland låtsas att hon brydde sig om mig och sa allt skit om min granne och vän och sen gjorde hon likadant till honom om mig. En dag kom min kompis och undrade om jag ville köra honom till en kompis som bodde mellan Nässjö och Jönköping. Jag hade dåliga bromsar på min bil så egentligen fick jag inte köra, men jag gjorde det för att vara snäll. När vi kom närmare så sa han att jag kunde släppa av honom så gick han sista biten. Jag fattade ingenting och han sa att jag kunde vänta för han visste inte om kompisen var hemma. Plötsligt kommer det ett sms från honom att jag skulle köra för han hade stött på exet och hon hade tagit upp honom i bilen och hon körde som fan efter mig. Jag körde så fort jag kunde och har aldrig varit så in i nordens rädd. Ringde polisen om detta och pratade med dem, de blinkade åt mig att jag skulle stanna min bil men det sa polisen i telefonen att det skulle jag absolut inte göra. Jag körde grymt fort igenom samhällen mm och jag ville inte stanna och det skulle jag inte heller. De guidade in mig på gamla vägen emot Nässjö. Väl där tappade jag kontakten med polisen. Jag körde runt inne i samhället och försökte hitta ut. Till slut så kom jag till ett hus där folk stod och packade ur sin bil. Jag frågade skakande efter vägen ut. Då undrade hon om det var mig som galningen var efter (hon hade sett oss) ja svarade jag skakande i chock. Hon sa att hon skulle bara in med sakerna i huset, sen skulle hon köra med mig in till Nässjö. När vi kom in till Nässjö så körde vi direkt till polishuset för jag ville in och anmäla detta. Polisen frågade kvinnan om hon sett det hela, ja svarade hon. Då vill jag prata med dig med samt ha dina uppgifter. Nej jag vill inte bli inblandad sa hon då. Jag har aldrig känt mig så hopplös kan jag säga. Gick in med polisen och gjorde en anmälan. När jag satt där så ringde dem till mig (psyket o min granne) men polisen sa att jag inte skulle svara. När jag skulle hem sen så undrade polisen om det fanns någon som kunde möta upp mig där jag bodde. För jag var rädd att hon skulle vänta på mig. Min granne (en annan) skulle möta upp mig i trapphuset och gå upp och kolla i trapphuset upp till min lägenhet om där var någon. Där var ingen så jag gick in i min lägenhet och låste om mig. Senare ringde min granne o sa att han var hemma och kollade om jag ville komma ner. Njae jag visste inte med tanke på att hon (galningen) kunde ju vart där och hotat honom o ringa mig. Hade bytt mobilnummer 5 gånger på 2 veckor. Men det visade sig att han var själv. Jag gick ner och då hade han blod som rann längst örat på honom. Hon hade slagit honom för att få mitt mobilnummer. Hmmm galning……. Jag anmälde som sagt henne, men det lades ner i form av brist på bevis, som vanligt. Sen hotade hon mig med ibland att ta bort anmälningarna på henne annars skulle det och det hända.

Nej nu slutar jag för idag.

Tack och hej leverpastej

Kvällstankar som jag har

Nu slår klockan snart 23:10 PIP, Jag sitter uppe för jag kan verkligen inte sova. Jaga hr så mycket som snurrar i mitt huvud kan jag säga. Jag vet verkligen inte vart jag skall börja. Men ikväll så ringde min storebror som jag älskar så grymt mycket. De skulle komma på mitt firande av min födelsedag nu i helgen men nu kunde de inte igen för det kom någonting emellan. Jag låtsas ofta att jag bryr mig kanske inte så västa mycket, men det gör jag verkligen. Jag blev besviken kan jag säga för jag älskar min storebror något grymt mycket. Vi har knappt någon kontakt och det är jag ledsen över. Jag har inte min bror lika nära som min sambo har sin ena bror. Men de är bröder med, 3 stycken, kanske det är skillnad jag vet inte.
Jag tänker mycket på framtiden och ororar mig över hur det skall gå med mig då mina föräldrar inte finns i livet längre. Jag har min underbara sambo, men jag har inga barn som kan ta hand om mig då jag blir gammal, jag har inget syskon som jag har bra relation till. Tårarna trillar på mig nu när jag tänker på det. Jag vet inte vad jag skall ta mig till längre med mina tankar och funderingar.
Var i tisdags hos en psykologläkare som envisas att de vill skriva ut tabletter till mig. Jag sa att jag vägrar ta medicin. Jag förklarade varför, att jag då jag avr 18 år åt tabletter emot mensvärk och tappade mycket av mitt tjocka hårsvall, hon svarade med att det inte ens i minemala fall finns den chansen med detta medel. Men när jag gogglade på det och läste om dem i FASS så stod det att de kunde hända och det var ytterst liten chans, men den fanns. Så hur mycket hon vet om detta, det förstår jag verkligen inte.
Sen säger folk jag skall ta det ändå, det kan ju göra att jag mår bra, men jag kan ju säga att det som får mig o må dåligt är mitt hår. Skall jag då riskera att tappa det igen? För jag kommer inte att märka det förrän det är försent. Så jag vet inte riktigt. Men tabletterna heter Fluoxetin ratiopharm, är det någon här inne som vet någonting om det?
Jag kommer skriva mer senre om vad som inträffat i veckan, men jag ville skriva av mig ikväll. Är så grymt ledsen och nedstämd ikväll.
KramiZ Beach Mia

Ledsen

Idag är jag inte så pigg och glad, vilket kanske inte är så ovanligt. Men jag är trött på att inte ha något jobb. Såg precis hur mycket som skall vara betalt till CSN inom 26 år och det är massa pengar i o ch med att jag inte haft jobb. Men det kanske har vänt nu, men vad kommer då, jo min sambo söker jobb långt iväg och under bara ett par månader så det är inte lönt vi flyttar dit samt skall jag bli sambo på helgerna och bo ensam de andra dagarna. Har ångest över detta dilemma. Vill självklart han med skall ha jobb. Men jag vill med ha och jag vill inte bo långt ifrån honom, jag vill ha honom hemma på kvällarna och nätterna.
Sen detta tjat om att vi har en dyr lägenhet, vad rör det andra? Är vi som betalar hyran och det är vi som bor där. Börjar bli tjatigt….
Behövde skriva av mig, nu skall jag jobba lite.
KramiZ

Familjefestivalen i Älmhult igår

Igår åkte jag och min sambo till Älmhult, ja vi fick köra eftersom sista tåget tillbaka gick kl 21:30 från Älmhult, Dålig stil av Kronobergs Länstrafik och inte se till att fler kan ta sig dit utan att vara beroende av bil. Men men. Vi hittade en parkering iallafall i närheten och begav oss in på området. Första konserten som vi skulle se var Alcazar, dem har jag lyssnat länge på och gillar deras musik mycket.
Jag gillade dem då Magnus Carlsson var med i bandet. Men sen han slutade så har jag fortsatt att lyssna på dem.
Bilderna är tagna med min mobilkamera och kanske inte alltid så bra. Men vi fick inte ha med kamera med inspelningsmöjlighet på området. Fick inte ens ha paraply med in. Men det gick massa folk där inne som hade det (efter en regnskur) då kunde de ju sagt till alla dem med.
Sen kollade vi på ett uppträdande med Rackartygarna, de var enormt skickliga må jag säga. Har inga bilder på dem, men jag lägger in en youtube länk till dem =)
Dessa är grymma kan jag säga, så har ni möjlighet så se dem live.
Sen tog vi bussen in till centrum och gick ut och åt på en kinarestaurang i Älmhult, på vägen dit gick vi förbi en restaurang som hör och häpna har en stjärna från vita guiden.
Sen mätta och belåtna och fått upp lite värme så tog vi bussen tillbaka till området och skulle gå och kolla på Timbuktu. Han är grymt bra, men vi orkade inte vara kvar tills han sjöng ”Flickan och kråkan” vilket jag nästan tror han gjorde.
Men lägger in klippet här istället ihop med en bild jag tog på honom.
Bild tagen av mig med mobilkameran.
Sen var kvällen över :) KramiZ BeachMia

Mitt liv är rörigt

Jaha nu sägs det att min sambo skall söka boende i Ljungby eller Värnamo… jaja…. då kan man ge upp sitt jobb som man har på G i Kristianstad samt lägenheten man har på G i ett tyst och lugnt område. Allting för min älskade skall ha sitt jobb och att han skall slippa pendla, men jag skall verkligen inte få chans att få ett jobb så jag kan leva och betala av på min skuld till CSN eller liknande, kunna resa, kunnna skaffa barn och familj och kanske tom drömbilen. Nejdå. Bäst att vi flyttar på oss. Alltid likadan, jag kommer i andra hand. Jag ger ta mig fan upp snart. Blir vansinnig. Älskar honom men nu börjar det bli för jobbigt i mina ögon.

KramiZ från ledsen Beach Mia